F.

Jag hatar att jag inte kan sova på nätterna.
Att så fort jag ens tänker på att sova sätter mitt huvud igång.
Och så fjantigt romantisk som jag är, kär i kärleken och inte riktigt kan släppa saker och ting, så sitter jag här med lite ont i hjärtat, lite gråt i halsen och tänker tillbaka på saker som hänt och fina minnen som man delar.
Jag undrar vad han tänker. om han ens tänker. ibland känns det som att han redan släppt allt och gått vidare.
Skönt för honom isånafall men betydde inte allt mer än så? om det nu är så alltså...

Och jag önskar att jag visste vad jag vill göra.
vad jag vill jobba med, vad jag vill utbilda mig till och vad jag vill få ut av livet. just nu känns det helt blankt.